Danska jultraditioner

J-dagen - julens startskott

Det finns många unika jultraditioner i Danmark, och den danska julen inleds på festligt vis första fredagen i november då Tuborg traditionsenligt lanserar årets julöl, eller julebryg. Exakt klockan 20.59 startar serveringen av julölen på landets alla barer och bodegor och det är inte ovanligt att man samlar hela kompisgänget på favorithaket år efter år. Många barer pyntar med Tuborgs klassiska flaggor och vimplar, mörkblå med vita snöflingor och ute på stan kryllar det av Tuborg-tomtar som delar ut tomteluvor och nyckelband till förbipasserande.

Julölen som även kallas för snebajer (snö-öl på svenska) är en smula mörkare och starkare än Tuborgs vanliga lager då den är tänkt att passa till den danska julmaten. Landets studenter avnjöt den dock utan mat och i alltför stora mängder, vilket föranledde att man år 2010 beslöt att flyttade lanseringen från onsdag till fredag kväll. Det sägs att frånvaron bland landets studenter var alltför hög och lärarna helt enkelt tröttnade på att undervisa inför halvtomma salar mitt under examensperioden.

TV-julkalender - en brokig historia

Precis som i Sverige sträcker sig den danska traditionen med julkalendrar tillbaka till televisionens barndom och för många danskar är det ett måste att följa årets julkalender varje dag. En stor skillnad är dock att man istället för att ha en officiell (i Sverige är SVT:s julkalender generellt betraktad julkalendern) har ett flertal olika att välja mellan. Sedan 1962 är det kanalerna TV2 och DR1 som konkurrerat om tittarna men även nyare kanaler och streamingtjänster producerar sina egna julkalendrar åt olika målgrupper. Det är inte heller ovanligt att kanalerna visar repriser av tittarnas storfavoriter från tidigare år och på så sätt får upp tittarsiffrorna rejält.

Paketkalender och adventsgåvor

Nu till en helt annan typ av julkalender, nämligen den man öppnar där hemma varje decembermorgon. Precis som i Sverige är julkalendrar ett stående inslag i den danska julen, och även om den klassiska chokladkalendern finns att köpa i de flesta butiker är det paketkalendern (pakkekalender på danska) som är den absolut vanligaste och en uppskattad tradition bland både barn och vuxna. Upplägget kan variera och det förekommer både varianter med ett litet paket varje dag i hela december och med lite större saker på söndagarna. För vuxna har traditionen med paketkalender förenklats till att man ger varandra en present antingen varje eller bara någon söndag i advent, en s.k. adventsgåva. Det kan röra sig om allt från småprylar och skämtsamma presenter till lite dyrare grejer man vet att vederbörande önskar sig.

Traditionen med adventsgåvor känns gammal men är i själva verket väldigt ny och historikerna menar att det är först de senaste tio åren man börjat se exempel på det i Danmark. Själva idén med julklappar och presenter är ju i grunden kommersiell och när paketkalendern kom på modet ökade samtidigt pressen på att konsumera större kvantiteter. Det går lite stick i stäv med de senaste årens fokus på hållbarhet, återanvändning och kvalitet, och runt 2010 började en ny tradition få fäste. Istället för 24 småsaker under stressiga vardagsmorgnar började man ge varandra en lite mer genomtänkt present på söndagarna, som för många är en av veckans lugnare dagar och ofta lite extra mysiga under advent. Det rör sig helt enkelt om ett ställningstagande mot konsumtionshetsen och stressen och för närvaron och tiden tillsammans med nära och kära. Det kopplar danska historiker samman med gamla tiders jultraditioner som byggde mycket på det kristna budskapet och kyrkoårets gång. Kyrkoåret tar sin början i advent och inleds med glädjen över att Jesus återigen är barn och det är bland annat därför julen är så starkt förknippad med glädje och värme i familjen och hemmets härd.  

Foto: Freya McOmish / Scandinavia Standard

Dejlig er jorden...

Sång och musik hör juletiden till och så även i Danmark. Man blandar friskt moderna sånger med traditionella sångskatter och psalmer och svenska öron känner nog igen både Nu Tändas Tusen Juleljus (Nu tændes tusind julelys på danska), Jag Såg Mamma Kyssa Tomten (Jeg Så Julemanden Kysse Mor) och Sankta Lucia.

Bli inte heller förvånad om du hör Härlig Är Jorden, den klassiska psalmen som i Sverige främst förekommer på begravningar. På danska heter den Dejlig Er Jorden och har sjungits vid julfiranden- och gudstjänster sedan 1800-talet och förknippas starkt med kyrkoårets gång, särskilt i den sista versen som handlar om frälsarens födelse. På samma tema har man Dejlig Er Den Himmel Blå som, trots att namnet för tankarna till sommaren, berättar historien om den julaftonsnatt då Jesus föddes i Betlehem.

Sånginsatsen under det svenska julfirandet är ofta begränsat till snapsvisor och andra måltidssånger och här påbjuder den danska traditionen en lite mer gammaldags hållning. Visst förekommer snapsvisor och sång runt bordet i Danmark men många familjer har som tradition att man gemensamt sjunger någon av de klassiska psalmerna eller julsångerna när man samlas runt julgranen efter maten eller innan man rundar av firandet framåt kvällen.

Foto: David Beale / Unsplash

Sankta Lucia...

Luciatåg är ju en svensk tradition med anor från 1700-talet och danskarna införlivade den i sitt julfirande på 1940-talet. Det första danska luciatåget ägde rum i sällskapssalongen Scala år 1944 och den enda luciasång som sjöngs, och som än idag är Danmarks enda officiella luciarelaterade musikstycke, var Sankta Lucia, komponerad av den danska poeten Alex Garrf. Vid den här tiden befann sig Danmark under tysk ockupation och kontakten med omvärlden var begränsad varför det blev allt vanligare att anamma traditioner från grannlandet Sverige. Luciafirandet var en svensk sed som lånades in för att lysa upp en mörk årstid i en ännu mörkare historisk period.

Foto: Brittany Overgaard / Visit Denmark

Julefrokost - mat och hygge

Ordet julefrokost betyder ordagrant jullunch men begreppet har kommit att innefatta alla typer av julfirande som inkluderar mat och festliga upptåg, oavsett tid på dygnet. Jul har man visserligen firat i många hundra år men den moderna julefrokosten såg dagens ljus på 1940-talet och först runt 1965 började det bli vanligt att man träffades i olika konstellationer utanför hemmet och familjen för att festa in julen.

Vi börjar i rätt ände med en definition av vad en julefrokost egentligen är. Konceptet är egentligen väldigt enkelt: man samlas och äter och dricker gott och firar in den annalkande julen. Mat, dricka och aktiviteter har ofta jultema men det är inget måste och det är inte heller ovanligt att en julefrokost hålls i november eller rentav januari. Något annat som karaktäriserar den danska julefrokosten är att det rör sig inte om en enda dag på året – långt ifrån. Ett vanligt år har de flesta danskar årets två sista månader fulltecknade med julefrokostar tillsammans med familj, vänner, jobbet och fotbollslaget. Det är inte heller ovanligt att julefrokosten får fungera som en form av återförening och den enda gången under året man träffar klasskamraterna från gymnasiet eller gänget man gjorde lumpen tillsammans med.  Så visst handlar det om julen, men fokus ligger mest på att äntligen få tillfälle att ses och hygge sammen, som danskarna säger.

Julafton - det vi alla har väntat på!

Den festliga juletiden kulminerar såklart i julafton den 24 december som precis som i Sverige är den stora "firardagen". Julafton i Danmark påminner på många sätt om den svenska men det finns en del traditioner och seder som är unika för vårt grannland.

Förr i världen var det vanligt att man gav djuren på gården något extra gott att äta på julafton. Enligt sägnen gav den magiska julaftonsnatten djuren övernaturliga krafter som gjorde att de kunde tala och man vill försäkra sig om att de inte hade något ont att säga om sin husbonde eller husmor. Än idag är det vanligt att danska familjer inleder firandet med en promenad i trädgården eller ute i närmaste park eller skog och tar med sig en påse godsaker till fåglar, harar och rådjur.

En annan gammal tradition som lever kvar i många delar av landet är julmässan. Gudstjänsten äger oftast rum mitt på dagen och är inte bara en religiös begivenhet utan även en uppskattad tradition tillika social aktivitet. Hemvändande julfirare träffas för första gången på ett år, sjunger välbekanta psalmer och julsånger tillsammans och njuter av en stunds stillhet innan det är dags för middag, fest och glam.

Kalle Anka på julafton känns ju som den svenskaste av alla jultraditioner men faktum är att även danskarna bänkar sig framför Disneys berömda julprogram. Här är det känt som "Disneys juleshow" och sänds kl. 16.00 istället för kl. 15.00. Även innehållet varierar en smula och man har inte samma kortfilmer eller samma struktur på programmet.

På kvällen vankas julmiddag och den klassiska danska julmaten skiljer sig rätt rejält från den svenska. En traditionell julaftonsmiddag består oftast av anka med två sorters potatis (vanlig kokt och kokt sockerstekt, även kallad "brunede kartofler", rödkål och brunsås. Till efterrätt serveras ris-á-la-Malta med saftsås, och danskarna kallar den risalamande i ett ord. Namnet härstammar från det franska uttrycket för 'ris med mandel' och kommer sig av den gamla tradition med att dela ut små gåvor till dem som finner mandeln i efterrätten.

När maten är uppäten är det kutym att man tänder julgranen och enligt traditionen bör man använda levande ljus i äkta stearin, precis som förr i tiden. När granen står så grön, grann och lysande i stugan bjuds det upp till dans och sång innan det är dags för julklappsutdelning, paketlek och andra roliga, juliga aktiviteter.

Foto: Mikkel Heriba / Visit Denmark

Foto: Kristian Krogh / Visit Denmark