Dansk julmat

Flæskesteg, sockerpotatis och æbleskiver i juletid

Det danska julbordet

Ett danskt julbord, eller julefrokost, handlar lika mycket om stämningen - hyggen - som om maten, men det betyder inte att det som ligger på tallriken är oviktigt, långt ifrån! Vad som serveras kan variera en smula och beror bland annat på sammanhanget och nära jul man är. Den moderna julefrokosten såg dagens ljus på 1940-talet och först runt 1965 hade det blivit alltmer vanligt att kompisgäng sågs innan jul för en bit mat och en öl, och arbetsplatser jämnade ut den traditionella hierarkin mellan chefer och anställda genom att bjuda in till en informell jullunch dagen innan julafton.

På en julefrokost med vännerna eller kollegorna i slutet av november serveras sill, gravad lax, rågbröd, hønsesalat (en kall röra med créme fraiche-bas och bitar av hönskött och champinjon), leverpastej och andra smårätter som passar bra ihop med julöl och kall snaps. På självaste julafton vankas det istället ugnsstekt and eller flæskesteg med brunede kartofler (smörkokta potatisar stekta i socker) med klassiska tillbehör som skysås, rödkål och grönkålssallad. Desserten består oftast av ris á la Malta, men danskarna kallar den risalamande och äter den med härligt söt körsbärssås. Innan servering gömmer man en skalad mandel i efterrättsskålen och den som får mandeln får också den eftertraktade mandelgåvan - en symbolisk liten present som ligger inslagen mitt på bordet under måltiden.

Foto: Chris Tonnesen

Foto: Unsplash/Rasmus Gundorff Sæderup

Æbleskiver - en älskad klassiker

Danskarnas mest älskade julkaka är inte vad den låter som och du som förväntar dig skivor – eller äpplen för den delen – blir mäkta förvånad när du för första gången serveras en tallrik rykande färska små bollar med florsocker och sylt. Æbleskiver är nämligen en typ av munk bakad på kärnmjölk och smaksatt med kardemumma och citron, och en klassiker inom dansk julmat. Den runda formen kommer från det järn som används speciellt för tillagning av æbleskiver och påminner lite om en plättlagg med djupare nedsänkningar, och trots att det endast används i advents- och juletiden är den självklart inslag i ett välförsett danskt kök – lite som det svenska våffeljärnet. 

Men varför kallas då de frasiga små bakverken för æbleskiver när det är tal om varken äpplen eller skivor? Æbleskiverne kan spåras tillbaka till 1700-talet och enligt de tidigaste recepten bestod varje kaka av en skiva äpple som bakats in i deg och stekts i en varm panna. På den tiden var æbleskiverne inte endast förbehållna julen utan åts från Mikkelsdagen (Mickelsmässoafton på svenska) i månadsskiftet mellan september och oktober då man tog in de sista äpplena. Många kärnades ur, skivades och torkades framför elden för att kunna sparas under den långa vintern medan andra användes som sötningsmedel i kornbröd och soppor - eller blev till æbleskiver.  

Någon gång på 1800-talet började man betrakta æbleskiverne som hörande julen till och man kan säga att det var dåtidens svar på våra dagars delikatesskorgar: det var inte ovanligt att arbetsgivare skickade med sina anställda ett knyte æbleskiver hem inför julen och på gårdarna tilldelades tjänstefolket en ranson som skulle hjälpa till att göra helgdagarna lite festliga. Man vet inte exakt när man slutade använda äppleskivor i kakorna, men historiker menar att det rör sig om tiden strax innan första världskriget. Industrialiseringen innebar att människor övergav landsbygden till förmån för städerna och allt färre hade tillgång till färsk frukt från egna träd. Den härligt söta och frasiga degen var dock lyxig och aptitretande nog i sig själv och æbleskivernes popularitet höll i sig och gör så än idag. Ingen jul utan æbleskiver! 

Ska du besöka en julmarknad i Köpenhamn? Då hittar du garanterat æbleskiver i någon av bodarna!

Foto: Unsplash/Rasmus Gundorff Sæderup

Pebernødder - luriga små läckerheter!

Har du också tagit dig en fika i Danmark och bett om pebernødder i tron att det är alldeles vanlig pepparkaka? Mången svensk har råkat ut för detta kakrelaterade missöde, men håll med om att det är ett välsmakande sådant! Pebernødderne är en söt liten kaka med smak av de klassiska julkryddorna: ingefära, kanel, kardemumma och apelsin och man äter dem oftast tillsammans med glögg. Eftersom storleken är väldigt liten (som en tiokrona ungefär) serveras dem oftast i en skål med sked och så får var och en förse sig med en näve.   

Pebernødderne är en av Danmarks absolut äldsta småkaka och det är ingen slump att man bakar dem just till jul eller att de har kommit att få en självklar plats på det danska julbodet. I gamla dagar betraktades vetemjöl som något av en lyxvara man inte slösade med i onödan, utan till vardags använde man billigare sädesslag som korn och råg. I de flesta hushåll var det endast till jul man bakade med vetedeg och bröden ansågs så fina att de var mer kakor än matbröd. När man ändå var igång med att sätta vetedeg och dessutom hade kostat på sig julkryddor som ingefära, kanel och kardemumma passade man på att göra av med det sista mjölet på något som inte krävde så mycket deg: småkakor. Resultatet är de små, söta och härligt kryddigt småkakorna danskarna går man ur huse för än idag. 

Danska dryckesvaror

Skål då! Danskarna har en stark tradition kring att man skålar runt bordet för att hälsa varandra välkomna till festligheterna och markera att det är ett särskilt tillfälle, och dryckeskulturen är likt den svenska väldigt bunden till säsong och årstid. I Danmark är julen starkt förknippad med såväl öl i allmänhet och särskild julöl i synnerhet, julsnaps och självklart glögg. 

Den danska öl- och bryggartraditionen är lång och stolt och det avspeglas tydligt i traditionerna kring julöl. Varje år den första fredagen i november släpper Tuborg årets julöl under festliga former och andra bryggerier har liknande traditioner. Julölen är också den vanligaste drycken till klassisk julmat som sill, lax och hönssallad och är därför en vanlig syn vid festborden under november och december månader. Julsnaps förekommer också, föga förvånande med tanke på att Danmark har en lång och gedigen tradition av snapstillverkning, och särskilt olika typer av akvavit som Brøndum och Aalborg. En sak skiljer sig dock från Sverige och det är det här med snapsvisorna - när det dukas upp till svenskt julbord sjungs det ofta, gärna och mycket och för många känns inte firandet komplett utan en Helan Går. Visst sjunger danskarna, men det är en smula mer restriktiva och juletid rör sig sångerna mer åt det traditionella hållet och man sjunger inte lika mycket i anslutning till måltiden som svenskarna gör.

Glögg må vara en svensk uppfinning men danskarna har omfamnat den helhjärtat (till skillnad från julmusten, som inte lyckats slå igenom här på andra sidan sundet). Det är samma härligt kryddiga dryck, serverad rykande varm och med russin och hackade mandlar i botten av muggen - självklart serverat med en tallrik nygräddade æbleskiver eller en näve pebernødder. 

Vill du veta mer om den danska julen? Missa inte våra guider om danska jultraditioner och danskt julpynt!